lördag 17 januari 2015

Blommornas rike.......


I den kaldeiska staden Ur finns det första omnämnandet av rosor då den sumeriske kungen Sargon (2684-2630 f.Kr.) sägs ha tagit med sig rosor från ett krig. I Egypten finns Gallicarosor avbildade från 400-talet f.Kr. i en grav.

Enligt grekisk mytologi skapades rosen av Adonis kärlek till Afrodite; vid sin död ska han ha förvandlats till en röd ros. Därför förknippas den röda rosen med erotisk kärlek. Afrodites son Eros gav en ros till förtrolighetens gud Harpokrates, varför den senare via Dionysoskulten, kom att uppfattas som en symbol för tystnadsplikt. I antikens Rom firade man rosen under festen Rosalia 11 maj. Den romerska aristokratin smyckade sig ofta med rosenkransar, och rosenblad ströddes ut på marken framför någon som ärades.

Filosofen Konfucius (551-479 f.Kr.) berättar att den kinesiske kejsaren hade 600 böcker om rosor i sitt bibliotek. I Persiens Avesta var rosen en religiös symbol, och det finns flera bevis för att det funnits en rosenkult i mellersta Östern, Indien och Syrien. Kännetecknande för Persiens rosor var att de fanns gula sorter. Det är egentligen ett lån från islam att se gula rosor som den falska kärlekens symbol: enligt vissa legender förvandlade Allah en rosenkvist gul för att bevisa Muhammeds ena hustru Aïshas otro.

Inom kristendomen upptog man flera av dessa symboliska betydelser. I Bibeln framgår att Jesus korsfästes med en törnekrona, varför den röda rosen förknippas med Jesu blod. Kristendomens biktstolar pryddes ofta av fembladiga rosor, efter den romerska traditionen att hänga en ros över dörren när de pågick ett hemligt eller viktigt möte, varifrån uttrycket sub rosa ("under tystnadspliktens insegel") kommer. I Italien kallas pingstdagen Domenica rosata som en kvarleva av Rosalia. Tidigt kom även rosen att förknippas med jungfru Maria som ofta avbildas i en rosengård eller med en ros i handen. I en av de äldsta Mariahymnena liknas hon vid en vit ros utan törne. Trots detta har vita rosor kommit att symbolisera död. Sarons ros anspelar på kvinnan i Höga visan: "Grönskande är vårt läger, cedrarna är bjälkar i vårt hus, cypresserna vårt tak. Jag är en vildros på Sarons slätt, en lilja i dalen". Den heliga Rosalia firas i den katolska världen den 15 juli. 1478 blev rosenkransandakter sanktionerade av påven.

Inom vissa frimurarordnar används rosen vid begravningar[källa behövs]; tre rosor kastas ner i graven på en ordensbroder vilka symboliserar ljus, liv, och kärlek. Varje Johannes döpares dag smyckas logen med rosor i tre färger[källa behövs]. Andra ordnar har ros i sitt namn, till exempel Rosencreuzarna. Inom alkemin symboliserar den röda och den vita rosen de manliga och de kvinnliga motsatserna, urämnena som ska förenas under den alkemiska processen.

Rosornas krig kallas inbördeskriget i England 1455-1485 mellan husen York ("Yorks vita ros") och Lancaster ("röda rosen") efter deras heraldiska vapen; deras båda rosor ingår i Tudors vapen som symbol för ätternas förening i äktenskap. Stiliserade rosor är vanliga inom heraldiken, och har gett upphov till bland andra släktnamnet Tre Rosor, men även i Martin Luthers sigill ingick en ros. Finlands vita ros är den förnämsta orden i Finland. En röd ros är även Socialdemokratins symbol internationellt. Rosen och korset tillsammans, rosenkorset, är tecknet för ett esoteriskt, evangeliskt kristet förbund under renässansen, "De vises kollegium", som Rosencreutzarna flera gånger försökt återuppliva. Den gyllene rosen var ett förtjänsttecken som påven Leo IX instiftade 1049 till dygdiga kvinnor och senare kunde även män tilldelas den.

Socialdemokratiska partier i många länder använder en röd ros som symbol.








Släktet kommer ursprungligen från södra Europa, norra Afrika och delar av Asien. Den största artrikedomen finns i Pamir och på stäppområdena i Kazakstan.

Trädgårdstulpanen kom till Europa från Osmanska riket på 1500-talet, närmare bestämt introducerades de av Vatikanens sändebud Ogier Ghiselin de Busbecq 1554. Till Holland, tulpanernas land framför alla andra, kom den med Carolus Clusius, en flamländare som kallades till chef för den nygrundade botaniska trädgården i Leiden 1590. Han försökte förgäves hindra att hans exklusiva växter spreds; snart hade så många lökar stulits att det växte upp en stor industri med lökförsäljning. I 1600-talets Holland blev tulpaner otroligt eftertraktade och det utbröt en hänsynslös spekulationsmarknad. En enda tulpanlök kunde i extrema fall inbringa summor på flera tusen gulden, motsvarade en tredjedels normal årslön. Denna spekulativa finansbubbla, som kallades för tulpanmanin, sprack till slut, liksom alla "bubblor". Fortfarande är tulpaner starkt förknippade med Nederländerna där man varje år anordnar tulpanfestivaler.

Exakt när tulpanen kom till Sverige är ovisst, men den första som dokumenterade tulpanodling var Olof Rudbeck d.ä. som tog med sig frön och lökar från en resa till Holland. 1685 hade han 38 olika slags tulpaner i sin botaniska trädgård i Uppsala.

De tulpaner som var mest populära på 1600-talet var polkagrisrandiga och enkelblommande.

Det är mina blommor och informationen kommer från nätet, det kan vara kul med lite historik  och information om växter som man tycker om.

2 kommentarer:

  1. Intressant. Tackar

    SvaraRadera
  2. Vad roligt att du skrivit lite historik om blommorna. Det är verkligen underbart med blommor. Och just nu med mulna mörka dagar behöver man färger att njuta av. Den fina tulpanbuketten jag fick blir vackrare för varje dag. jag gillar att man blandar färgerna.
    Kram Eva

    SvaraRadera